Hoppa till innehållet

Depression

Depression i sina olika former är en mycket allmän sjukdom. Cirka 10–15 procent av finländska vuxna lider av lindriga depressiva episoder och cirka 5 procent av allvarlig depression.

 

Symtom på depression

Vid depression känner man sig kontinuerligt nedstämd eller mindre intresserad av andra människor och omgivningen i två veckor eller längre. Dessutom förknippas sjukdomen med flera andra samtida symtom, exempelvis:

  • oförmåga att njuta av något eller uppleva välbehag
  • sömnlöshet eller ökat behov av sömn
  • nästan daglig orkeslöshet och trötthet
  • rörelserna och sinnet saktar ner eller blir upphetsade
  • känslor av värdelöshet, underlägsenhet och skuld
  • svårigheter att tänka, koncentrera sig eller fatta beslut
  • tankar om döden eller självmordstankar
  • aptitlöshet och viktnedgång eller ökat behov att äta och viktökning
  • ökad användning av alkohol eller andra berusningsmedel
  • minskad sexlust

Konstaterande av depression

Benägenheten att utveckla depression kan påverkas av bland annat biologisk predisposition, medfött temperament och personlighetens uppbyggnad som formas av utvecklingserfarenheter. Ofta handlar det också om störningar i hjärnans funktion.

Depression kan också utlösas av händelser i livet, besvikelser, förluster eller ett obehandlat trauma. Ibland finns det ingen tydlig orsak för depressionen.

Ibland kan symtomen utvecklas sakta, och då är de svåra att märka själv. Det är bra att lyssna på närståendes observationer, men den egentliga diagnosen ges av en läkare. En riktgivande bedömning kan göras själv med hjälp av en symtombedömning på nätet.

Utifrån hur allvarlig depressionen är kan man skilja mellan lindriga, medelsvåra, svåra och psykotiska depressiva episoder. Som lindrigast kan depressionen besvära det sociala livet eller arbetet endast i liten grad, som svårast kan den betydligt påverka funktionsförmågan.

Behandling av depression

Att kombinera psykologisk samtalshjälp eller psykoterapi med eventuell läkemedelsbehandling har konstaterats vara den effektivaste behandlingen av depression. Effektiv behandling kan också bestå av psykoterapi och sjukledighet i akutstadiet, med eller utan läkemedelsbehandling. Endast läkemedelsbehandling utan psykologisk samtalshjälp är inte en effektiv form av behandling på lång sikt, och rekommenderas inte.

I början av sjukdomen kan behandlingen planeras av en allmänläkare, men vid långvarig, allvarligare eller återkommen depression är det skäl att söka sig till en specialistläkare inom psykiatri.

Regelbunden motion har konstaterats vara en fungerande behandlingsform åtminstone vid lindrig depression. Nätterapi på remiss av läkare kan också vara en fungerande behandlingsmetod för behandling av lindrig och medelsvår depression.

Att återhämta sig från depression

Med hjälp av rätt slags behandling är det möjligt att tillfriskna från depression. Trots att insjuknande i depression ofta är ett tungt livsskede upplever många i återhämtningsfasen att de har fått en möjlighet till bättre självkännedom.

Depression är ofta förknippad med att man isolerar sig från andra människor, men stöd från närstående kan vara av största betydelse för att man ska tillfriskna. Råd att ”skärpa sig” hjälper inte personer med svår depression. Det viktiga är att förstå och lyssna. Många som lider av depression får hjälp av att träffa andra personer som lever i samma situation och höra deras berättelser.

Det är möjligt att depressiva episoder återkommer, men med lämplig behandling kan risken för detta minskas avsevärt.

 

Läs mer om var du kan söka hjälp med utmaningar gällande mental hälsa
Läs mer om Centralförbundet för Mental Hälsa

Tilaa uutiskirjeemme

Haluatko tietää aina ensimmäisenä kuulumisemme, saada tapahtumatietomme ja muut ajankohtaiset mielenterveyskentän uutiset kätevästi suoraan sähköpostiisi? Tilaa sähköinen uutiskirjeemme. Tilaamalla uutiskirjeen annat suostumuksen tietojesi käsittelyyn tietosuojaselosteemme mukaisesti.